Fredrik August Boltzius

Har du hört talas om F A Boltzius? Antagligen inte. Är ganska säker på att vi inte läste om honom vare sig i historie- eller religionsböckerna när jag gick i skolan. Jag klipper in ett citat från Skårekyrkans hemsida, där man berättar om Boltzius.

"F A Boltzius (1836-1910) var en märklig man. Han gick omkring i de värmländska byarna och köpte skrot och samtidigt predikade han och bad för de sjuka. Under hände så att lama, blinda och döva blev helade. Inom några år spreds hans namn över hela världen. Det har sagts att han blev Nordens störste helbrägdagörelsepredikant.

Tusentals människor besökte Boltzius i hans hem, men han gjorde också själv många resor och bad för sjuka på olika håll. Drottningen var en av dem som bad om han hjälp, så skrothandlaren från Värmland besökte vi åtskilliga tillfällen det svenska kungahuset. Många människor skrev brev till Boltzius och på Värmlands museum finns 33000 brev bevarade.

Boltzius hem i Skåre ägs idag av Skårekyrkan och är inrett som ett litet museum där man kan se mängder av kryckor och träben som de helade lämnade efter sig."

F A Boltzius hus som numera är museum

Hon ville sjunga en sista sång till Jesus

I centrala Kina hade drygt 80 barn och ungdomar samlats till söndagsskola. Lärarinnan inspirerades av den Helige Ande att fråga om det fanns någon som hade något de ville att alla skulle be tillsammans för. Xiao Jing reste sig genast upp och sa:
- Förra veckan tog min mamma mig med till en doktor. Jag hade en förhårdnad på nacken. Läkaren undrsökte den noggrant och sa att det var en elakartad tumör och att jag borde opereras omedelbart.
Läkaren berättade att operationen var riskfylld och även om den lyckades skulle det förmodligen innebära att hennes stämband förstördes. Hon skulle förmodligen inte kunna tala mer.
- Egentligen skulle jag ha opererats idag, men jag bad läkaren om uppskov. Jag ville få en sista chans att komma hit till söndagsskolan och sjunga lovsånger till Herren, berättade lilla Xiao Jing tårögd.
När lärarna och barnen hörde hennes berättelse föll de gråtande på knä och bad för Xiao Jing. När Xiao Jing kom till sjukhuset för sin operation var förhårdnaden borta. De undersökte henne på nytt och tog nya prover, men det fanns inget spår av den. Läkaren kallade förundrad in kollegor som blev lika storögda.
Då berättade Xiao Jing att hon hade gått till söndagsskolan för att en sista gång få sjunga lovsång.
- Där bad de till Gud om att jag skulle bli helad!

Ur tidningen Ljus i Öster Nr 3 mars 2009